Textila fibrer
Tyg tillverkas av olika textila fibrer
Ett tyg är tillverkat av trådar. Trådarna är tillverkade av olika fibrer – textila fibrer.
Textila fibrer kan tas från naturen eller tillverkas på konstgjord väg. Därför delar vi in textila fibrer i naturfibrer och konstfibrer.
Naturfibrer är hämtade direkt från naturen och de är ganska enkla att omvandla till tyger. Det krävs inte så mycket energi och det smutsar inte ner i miljön. Naturfibrer förmultnar och bryts ner helt och hållet. Det är bra för miljön.
Konstfibrer är framställda på kemisk väg. Det är ofta en smutsig process som är skadlig för människor, djur och natur.
Textila fibrer i slöjden
När vi själva spinner tråd som vi sedan väver tyger av är det naturfibrer vi använder oss av.
I projekten på ”Slöjd kommer lastad” använder oss av naturfibrer.
Naturfibrer
Naturfibrer kan komma från både djur och växter.
Animaliska fibrer
Djurfibrer kallas för animaliska fibrer. De vanligaste animaliska fibrerna är hårfibrer, det vill säga hår från olika djur så som får, alpacka, getter, kamel och kanin.
Vissa djur kan producera fibrer med hjälp av körtlar. Det gör silkeslarven. Den spinner trådar som vi kan använda för att göra sidentyger.
Det pågår även forskning på att tillverka tyger av spindeltrådar.
Växtfibrer
Växtfibrer kommer från växter precis som det låter. Man kan utvinna fibrer ur växters stjälkar, fröer och frukter.
Exempel på fibrer från stjälkar är lin, hampa, bambu, jute. Rami är en textil som är gjord av brännässla. Fibrer från stjälkar kallas bastfibrer.
Exempel på fibrer från fröer och frukter är bomull och kokos.
Konstfibrer
Konstfibrer är konstgjorda. De kan tillverkas helt på kemisk väg, då kallas de syntetiska. Eller genom att man använder en naturlig fiber som man ”gör om”, då kallas de regenatfibrer.
Syntetiska fibrer
Syntetiska fibrer påminner om plaster och framställs i kemisk industri. Exempel är nylon, akryl, polyamid, polyester och kevlar. Syntetiska fibrer kan ge hållbara och vattentäta tyger.
Regenatfibrer
Regenatfibrer framställs ur naturliga fibrer, till exempel cellulosa från trä och bambu. Det sker genom både mekaniska och kemiska processer. Först krossas och kokas fibrerna sedan genomgår de en kemisk process där molekylerna, de minsta beståndsdelarna i materialet förändras. Exempel på regenatfibrer är modal, viskos och lyocell. Tygerna är ofta följsamma och väldigt mjuka och behagliga.
Det pågår ständig forskning i att ta fram mer och mer miljövänliga regenatfibrer.
Miljöfarlig odling
Det är oftast bäst för miljön att använda naturfibrer. Men det finns också problem med produktion av vissa naturfibrer.
Bomullen dricker upp allt dricksvatten
Bomull odlas i varma och torra områden där tillgången på vatten är ett problem.
Bomull är tillsammans med socker och ris en av de grödor som kräver mest vatten vid odling. Stora mängder vatten!
Man använder därför så kallade sötvattenstäkter, sjöar och grundvatten, för att konstbevattna stora ytor med odlingar. Den naturliga växt- och djurlivet i sjöarna tar skada, till och med dör. Och det blir ännu större brist på dricksvatten.
Skadliga kemikalier
Bomull är känslig för skadedjur. Larver och insekter äter upp och förstör odlingarna. Därför bekämpar man dessa med giftiga kemikalier.
Men det är inte bara de dåliga djuren som dör av kemikalierna. Även ofarliga djurarter och människor som arbetar och bor omkring odlingarna tar skada och blir förgiftade.
Ekologiskt odlad bomull
Det finns ekologiskt odlad bomull. Men den är en väldigt liten del av all den bomull som odlas idag.
I de odlingarna används inte konstgödning eller stora mängder kemikalier för att bekämpa skadedjuren.
De bekämpas istället med bland annat andra insekter som äter upp dem. Ett naturligt ekosystem. Detta är dock inte lika effektivt som de farliga kemikalierna.