Anki Borja – lagningsaktivist

Varför lagar du kläder?

Jag har slutat att köpa saker, för allt vi köper påverkar miljön. Vi ser stora klimatförändringar som beror på hur vi människor lever, producerar och konsumerar. Och det vi köper produceras ofta i andra länder, i dåliga arbetsmiljöer och av människor som har dåliga arbetsförhållanden.

Det känns inte ok att naturen och andra människor betalar ett så högt pris för de saker jag använder. Därför använder jag det jag redan har, handlar second hand och lagar.

Och med synliga lagningar visar jag att jag protesterar mot vår tids konsumtionssamhälle.

Är det svårt att laga?

Jag tycker inte att det är svårare att laga än att göra en ostmacka. Du lägger på en lapp och syr fast den. Går det sönder, syr du fast en lapp till. Snart kanske du har ett par byxor eller en tröja som ser ut som ett konstverk.

Vilka slags plagg brukar du vanligtvis laga?

Jag lagar mina favoritplagg, de plagg jag vill använda varje dag slits ju också mest. T-shirts, jeans, tröjor och klänningar.

Utekläder och sportkläder, till exempel skidhandskar och snowboarddressar har jag också lagat. Även strumpor och underkläder.

Jeans känns kanske extra värda att laga. Det går åt omkring 10 000 liter vatten för att tillverka ett par jeans och dessutom kemikalier. Vårdar jag mina jeans kan dom räcka i princip hur länge som helst.

Hur gör du när du lagar?

Jag brukar testa mig fram. Olika sätt, olika stygn, tyger och färger. När jag lappar byxor eller andra plagg med lite grövre tyg brukar jag sy med virkgarner, sådana som känns starka och ger effekt på tyget. Jag tar tre, fyra stygn med nålen och syr linjer, rutmönster eller bara på fri hand. Ibland broderar jag. Lapparna klipper jag på fri hand och passar in på plagget. Fattas det en bit, syr jag på en bit till.

Färgfläckar brukar jag brodera något över, men det kan också bli fint att förstärka färgfläcken med en kontur. Jag testar mig fram och gör det jag tycker blir bra eller vad jag känner för att göra vid tillfället.

Synligt eller osynligt?

Jag tycker lagningen ska synas. Jag använder garn, tråd och tyg som står i kontrast till plaggets färg. Svarta tröjor kan få cerisrosa eller vita lagningar. Ett par jeans kan exempelvis få rutiga, randiga eller blommiga lappar.

Ibland brukar jag utmana mig själv att kombinera tyger och färger och tänka att jag ska göra något riktigt fult. Det blir inte fult, bara spännande.

Jag tycker om synliga lagningar, de ger plagget en historia, en karaktär och det blir mitt – som ett andra skinn.

Har du någon favoritlagning, någon som du är speciellt nöjd med?

Jag gillar nog alla lagningar jag har gjort. En del har jag gjort för att retas med någon. Till exempel en applikation med en älg som har en måltavla broderad på kroppen. Den sitter i rumpan på ett par kamouflagebyxor som min man brukar använda i skogen.

Jag lagade armhålan på en undertröja genom att brodera dit en skorpion. Den lagningen gillar jag. Slang för armhåla på spanska är ”alacrán” som egentligen betyder skorpion.

Ge oss ett smart lagningstips!

Jag och min son har kommit på ett sätt att laga halskanten på t-shirtar. Om kantmudden på tröjan fått små hål, rispat sig och ser fransig ut, kan du klippa mudden precis där den viks och sedan vika in kanterna, nåla och sy ihop med smygstygn. Halsmudden blir lite smalare men tröjan blir hel och ser snygg ut igen (fungerar lika bra för ärmmudden eller mudden nertill).

Anki (Ann-Christine) Borja är född 1961 och växte upp i Näs i Ångermanland. Intresset för textilier, hantverk och design har följt med genom livet. En stor källa till inspiration är Mexico där Anki bodde en tid på 80-talet. Du kan se fler av hennes lagningar på Instagram, @ankiborja