Britta-Kajsa
Karlsdotter (1816-1915)
Med röd tråd på vitt tyg
Britta-Kajsas broderier är sydda med röd tråd på vitt tyg. Hennes teknik kallas idag för Anundsjösöm och är varumärke för en hel bygd. Men att det skulle bli så visste hon inte själv medan hon levde.
Stygnen är spretiga och motiven är nästan uteslutande blommor och blad, bårder och kransar.
Alla broderier är signerade med B K K D F 1816 S XXXX Ä R T H G.
BKKD betyder Brita Kajsa Karlsdotter, F 1816 står för född 1816, S följt av det årtal duken var broderad. Bokstäverna Ä R T H G, betyder äran tillhör Gud.
Om Britta-Kajsa
Britta-Kajsa föddes 1816 i Anundsjö socken i Ångermanland. Hennes pappa arbetade som båtsman och var borta under långa perioder. Både Brita-Kajsa och hennes mamma arbetade för att försörja familjen. De gick runt i gårdarna för att hjälpa till med allehanda sysslor. Mamman sydde också bindmössor som hon sålde.
Ä R T H G – äran tillhör Gud
När Britta-Kajsa var fem år gammal började hon få anfall, ungefär som epilepsi. Ibland kom det tio anfall på en timme. Ingen förstod vad som hände.
När hon en gång följde sin mamma till Långsele, berättade hon för prästen om hur rädd hon var ”för att barnen där skulle vara olidliga” mot henne.
Prästen rådde henne att be en bön till Jesus om att han skulle bota henne. Hon gjorde det och slapp anfallen medan hon var i Långsele.
Efter detta tog mamman henne till en klok och from samisk kvinna, som var känd för att bota sjukdomar. Gumman sa ”Herren som har lagt på dig denna sjukdom, han är mäktig att bota dig”.
Efter denna händelse förblev Britta-Kajsa frisk. Hon betraktade tillfrisknandet som ett bevis för att Gud existerade och var sedan djupt religiös under hela sitt liv.
Familj
När Britta-Kajsa var 24 år gifte hon sig med en bondson och de bosatte sig i byn Storselet i Anundsjö. De fick 11 barn. Familjen levde ett fattigt liv och hade ibland knappt mat för dagen.
Efter 41 år som gifta dog maken och Britta-Kajsa blev änka. Hon fick då bo hos sin äldsta son, på undantag.
Började brodera
Det var nu Britta-Kajsa började brodera på allvar. Med röda trådar, rester av varpen när man vävt handdukar med röda ränder. Hon var gammal och synen blev sämre och sämre. Det blev svårare och svårare för henne att trä tråden i nålsögat.
Barnkalas
Till slut såg Britta-Kajsa så dåligt att hon inte längre kunde trä nålen själv. Då bjöd hon in alla barn på nålkalas. Det vill säga, om barnen trädde tråd i hennes nålar, bjöd hon på något att äta. På så sätt kunde hon få många nålar trädda på en och samma gång.
Uppmärksammad för sitt verk
Britta-Kajsas broderier fick stor uppmärksamhet på en utställning i Sollefteå 1910. Många köpte hennes dukar.
Hon dog 1915. Det sägs att hennes dukar senare ställdes ut och såldes i London. Och att den engelska drottningen köpte en av dukarna.
Flera av Britta-Kajsas broderier finns utställa på Västernorrlands Museum.
